AI kan spara tid vid exempelvis månadsrapporter, genomförandeplaner och röstanteckningar. Samtidigt gäller samma krav på sekretess, dataskydd och dokumentationskvalitet som när personalen skriver från grunden. Här är en sammanfattning av reglerna och vad ni bör kräva av systemet.
Grundreglerna: tystnadsplikt, GDPR och ansvar
- Tystnadsplikt och sekretess: Uppgifter om enskildas personliga förhållanden får inte röjas obehörigen. I privat verksamhet (till exempel HVB, stödboende och LSS) gäller tystnadsplikt enligt 17 kap. 11 § socialtjänstlagen (2025:400) och 29 § LSS, och i kommunal regi motsvarande sekretess enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen.
- GDPR och biträdesavtal: Uppgifter om hälsa är känsliga personuppgifter enligt GDPR, och uppgifter om sociala förhållanden är starkt integritetskänsliga. Systemleverantören och de underbiträden som levererar AI-modellerna måste omfattas av ert personuppgiftsbiträdesavtal.
- Ansvar för innehållet: Kraven i SoL, LSS och SOSFS 2014:5 gäller oavsett hur ett utkast har kommit till. Texten ska skilja fakta från bedömningar, och det är verksamheten och den som dokumenterar som ansvarar för det som sparas.
Problemet med privata ChatGPT-konton
När AI-stöd saknas i journalsystemet händer det att medarbetare tar hjälp av egna konton i exempelvis ChatGPT för att formulera om anteckningar eller sammanfatta rapporter. Inom social omsorg innebär det flera allvarliga risker:
- Inget personuppgiftsbiträdesavtal: På ett privat konto saknar verksamheten personuppgiftsbiträdesavtal med leverantören och kan inte garantera var uppgifterna behandlas eller att GDPR följs.
- Lätt att missa inställningar, och data loggas ändå: Som standard sparas konversationer i historiken och kan användas för att träna modellerna. Det är lätt att glömma att stänga av, och även när funktionen är avstängd loggas texten normalt tillfälligt hos leverantören för deras egen övervakning.
- Avidentifiering i farten räcker sällan: Även om man tar bort namn och personnummer går en klient eller anhörig ofta att känna igen indirekt genom detaljer om ålder, ort, familjebild eller specifika händelser. Då riskerar man ändå att röja uppgifter som omfattas av tystnadsplikten.
- Utanför verksamhetens kontroll: Texter på privata konton hamnar helt utanför journalsystemets behörighetsstyrning och aktivitetslogg.
När AI-stödet finns i journalsystemet behöver personalen inte kopiera text mellan olika verktyg, och behandlingen omfattas av samma personuppgiftsbiträdesavtal som resten av journalen.
EU:s AI-förordning i korthet
EU:s AI-förordning (2024/1689, ändrad genom förordning 2026/1744) gäller parallellt med GDPR och tystnadsplikten. Förordningen skiljer på leverantörer (som utvecklar systemet) och tillhandahållare (verksamheter som använder det).
- AI-kunnighet (gäller nu): Ni ska vidta åtgärder så att personalen förstår hur AI-stödet fungerar och vilka begränsningar det har. Efter ändringen sommaren 2026 krävs ingen formell utbildningsnivå. Det räcker långt med en tydlig intern rutin som klargör vad funktionerna gör, att alla AI-texter är utkast som ska granskas och att privata AI-konton inte får användas för klientuppgifter.
- Förbjudna metoder (sedan februari 2025): Förbud mot bland annat social poängsättning och känsloavläsning av anställda på arbetsplatsen. Inte aktuellt i ett journalsystem, men bra att känna till vid inköp av andra verktyg.
- Högrisksystem (från 2 december 2027): De skärpta kraven i bilaga III omfattar bland annat AI som används av myndigheter, eller på deras uppdrag, för att bedöma rätten till offentligt stöd och offentliga tjänster. AI som enbart sammanställer utkast, transkriberar tal eller språkgranskar text som personalen granskar räknas normalt inte som högrisk. Använder ni däremot AI som beslutsunderlag för vilket stöd en person ska beviljas kan kraven bli aktuella.
Var AI gör mest nytta i vardagen
AI passar bäst för tidskrävande moment som bygger på det ni redan har dokumenterat: att sammanställa ett första utkast till månads- eller slutrapport, föreslå insatser utifrån vårdplanens mål, skriva ut en intalad anteckning direkt efter en händelse eller språkgranska en text så att tonen blir saklig. Medarbetaren kontrollerar och justerar alltid utkastet innan det sparas.
Checklista vid val av system
- Allt AI tar fram är utkast som personalen granskar och godkänner.
- AI-funktionerna följer samma behörigheter som övriga systemet.
- Det går att stänga av AI, både för en enhet och för enskilda placeringar.
- Personuppgiftsbiträdesavtalet täcker AI-behandlingen, med tydlig redovisning av underbiträden och behandlingsland.
- Uppgifterna varken loggas, sparas eller används för modellträning hos AI-leverantören.
- Skyddade personuppgifter hanteras med särskild försiktighet.
- Leverantören kan redogöra för hur funktionerna bedöms enligt AI-förordningen.
Så fungerar Journala AI
I Journala är AI inbyggt i både journalen och kvalitetssystemet. Journala AI kan ta fram utkast till månadsrapporter, slutrapporter, riskbedömningar och kvalitetsberättelser, föreslå insatser i genomförandeplanen, transkribera röstanteckningar och språkgranska text. Personalen granskar och godkänner allt innan det sparas, och AI kan stängas av per enhet och för enskilda placeringar.
Journaldata lagras i Sverige. När Journala AI används behandlas uppgifterna inom EU enligt GDPR och under personuppgiftsbiträdesavtal. Överföringen är krypterad, och avtalen med AI-leverantörerna innebär att uppgifterna inte sparas hos dem efter bearbetningen, inte heller tillfälligt för deras egen loggning eller övervakning, och inte används för att träna modeller. Enligt vår bedömning utgör funktionerna inte högrisksystem enligt AI-förordningen, eftersom de enbart tar fram och bearbetar textutkast åt personalen.
Boka en kostnadsfri demo om ni vill se hur Journala AI fungerar i praktiken.



